Kurstorsamtal

Jag hade även ett kuratorsamtal idag. Jag försökte beskriva det för en vän som att jag har en stor påse med bajs som jag lägger i kuratorns knä. Hela samtalet sitter jag med gråten i halsen men vågar inte bara släppa ut det. Vad nu det är. Sorg kanske. Sen är det väldigt speciellt att prata med en person som lyssnar på mig, bara mig, och tar in allt jag säger. Någon som alltid är på min sida oavsett och verkligen får mig att tänka. Jag måste bara släppa på spärren. Snart kanske.

Lite skör efter dagen kunde jag inte låta bli att grina lite när Henry som vanligtvis hatar kroppskontakt ville ligga nära vid nattningen. Jag fick till och med stryka honom över panna & kind. Mitt mantra ”det kommer att bli bra” börjar halta lite, jag är inte helt övertygad längre. Jag får bromsa och ta en dag i taget, leva här och nu, inte springa iväg. Att inte veta något om framtiden är vidrigt för en planeringsmänniska. 

Annonser

1 thought on “Kurstorsamtal”

  1. Det finns vissa dagar jag känner att det kommer gå bra!
    Medans andra stunder har jag gråten i halsen eller gråter av rädsla hur det ska gå,hur det ska bli.Den där jävla ovissheten är vidrig!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s